Frivilliga Radioorganisationen

Radio, tele och data i samhällets tjänst

Intervju med Försvarsmaktens insatschef, viceamiral Jan Thörnqvist

thornqvistVad ansvarar Försvarsmaktens insatsledning för? Kan de frivilliga försvarsorganisationerna bidra mer i framtiden och i så fall med vad? Vi stämde möte med insatschefen, viceamiral Jan Thörnqvist, och pratade om hans arbete, bakgrund i en frivillig försvarsorganisation och hans syn på desamma. Det blev en trevlig och intressant timme. 

Det är tidig morgon i Stockholm. Kallt och glashalt utanför Högkvarteret på Lidingövägen. På sjunde våningen doftar det kaffe och vi blir bjudna på en värmande kopp. Jan Thörnqvist är alltid lika vänlig och tillmötesgående när man träffas. Denna morgon inget undantag. Som insatschef ansvarar han för både nationella och internationella operationer och insatser. Nationella operationer betyder att man övervakar och försvarar Sverige, landets intresse och därmed främjar säkerheten av vårt territorium.

- Det ska vi göra både i fred, kris och krig. I fredstid övervakar vi vårt territorium och är beredda att ingripa för att förhindra kränkningar. Vi samverkar dagligen med en mängd andra myndigheter och organisationer. säger Jan Thörnqvist. Våra gränser övervakas dygnet runt året runt och vi samarbetar i detta avseende bland annat med Polisen, Kustbevakningen och FRA som både får del av lägesbilden och delger information till denna.

Kränkningar kallar man de incidenter då främmande makt medvetet gör intrång på svenskt territorium i luften, på marken eller havet, t.ex. i syfte att kontrollera vår beredskap och samla in underrättelser. Dessa är allvarliga händelser, men de är inte så vanliga. Desto vanligare är det att man av misstag eller slarv kommer in på svenskt territorium vid exempelvis övningar eller rutinverksamhet och därmed bryter mot tillträdesförordningen.

- Det kan vara vid tillståndspliktig verksamhet, som t.ex. vid statlig eller militär verksamhet som flygtransporter eller internationella övningar, där det ibland händer att en helikopter, flygplan, fordon eller ett fartyg utan tillstånd kommer in på svenskt mark, luft- eller sjöterritorium. 

I fredstid ingår också att vid behov och efter begäran lämna stöd till samhället, t.ex. med flygtransporter, skogsbränder, eller andra naturkatastrofer och eftersök av försvunna personer .

- Oftast är det då hemvärnspersonal som ställer upp, de känner till området, kan snabbt vara på plats och är vana vid denna typ av insatser, säger viceamiralen. Vid terrorism kan vi även stödja polisen i terroristbekämpning.

Vi kommer automatiskt in på de frivilliga försvarsorganisationerna. Om dem har Jan Thörnqvist mycket att säga. Han har själv en bakgrund i Sjövärnskåren där han gick sommarskolan i mitten av 70-talet. Det var hans väg in i försvaret.

- Mot bakgrund av läget i närområdet ökar nu Försvarsmakten den operativa förmågan och därmed har vi ett stort behov av personalrekrytering. Jag hävdar å det bestämdaste att de frivilliga försvarsorganisationerna är rekryteringsbefrämjande. Men det finns en hel del annat också som vi skulle kunna arbeta tillsammans med. Vi i Försvarsmakten borde nog vara lite självkritiska när det gäller samverkan med organisationerna. Men det ska ju också sägas att samarbete bygger på ett förtroende och en tvåvägskommunikation. 

Insatschefen menar att man inte enbart ska utbilda till befattningar utan ha en bredare syn på frivilligverksamheten och även titta på Försvarsmaktens och totalförsvarets övriga behov. Eventuellt kan det vara att utveckla totalförsvarsupplysningen eller vid behov hoppa in som t.ex. stabsassistenter, skademarkörer och fackutbildare inom en mängd olika kompetensområden.

- Försvarsmaktens behov bör vara styrande. Det är viktigt att vi Försvarsmakten uppdaterar och förenklar föreskrifter och regler så att det blir lättare att samverka med de frivilliga försvarsorganisationerna. Större flexibilitet behövs från båda hållen och vi bör fokusera på en vettig verksamhet och konkreta uppgifter med tydliga syften och mål. När vi exempelvis planerar övningar måste vi göra det i god tid så att medlemmar i organisationerna har möjlighet att delta. Sedan kan jag till och med tänka mig personalpooler där era medlemmar kan hoppa in och vid behov stödja verksamhet i Försvarsmakten, men det är mina egna personliga tankar och idéer, säger Jan Thörnqvist.

Han är väl medveten om den breda kompetens och det enorma engagemang som finns inom organisationerna.

- Det vore mycket tråkigt och ett slöseri att inte kan utnyttja dessa. Det är både ekonomiskt och personellt fördelaktigt. En gratis resurs helt enkelt. Det är samtidigt väldigt viktigt att vi i hela försvaret pratar om oss tillsammans, och inte vi och dem. Vi ska välkomna, integrera och bygga nätverk. 

Allt det du säger låter fantastiskt. Jag vet att du vill, men hur får du ut detta till förbanden ute i landet?

- Vi måste bli bättre på det. Frivilligavdelningen i högkvarteret presenterade i december förra året en intern utredning om de frivilliga försvarsorganisationernas roll i Försvarsmakten. Den måste man ju se till att presentera på rätt sätt, så den tas emot och läses av alla berörda. Samtidigt gäller det också för förbandscheferna att ibland tänka utanför boxen och vara flexibla och lyhörda.

Synpunkter och tankar har han många, insatschefen. Han som redan när han var 16 år började sin bana in i Försvarsmakten. Då med Sjövärnskårens sommarskola färsk i bagaget. Idag som viceamiral och en av Försvarsmaktens högsta chefer. Så kan det gå när man blir medlem i en frivillig försvarsorganisation. 

Text: Daisy Balkin Rung

Inloggning

Endast för medlemmar

    

Hitta FRO nära Dig

Sök